lördag 10 juli 2010

VARMT

och det är bara förnamnet!! När det är 31 grader i skuggan då är det varmt!! Men vi ska inte klaga *ler*. När det är kallt längtar man till sommaren så nu njuter jag!!

Alva i sommarvärmen!!

Annie fick helt plötslig jätte hög feber så de senast dagarna har vi hållit oss inne. Inte så roligt med tanke på vädret men hon har nog mått bäst av att vara inne... det är lite svalare inne iallafall. Nu är hon på bättringsvägen igen.


Ofta funderar jag på hur livet hade sett ut om Erik hade fått leva. Allt hade varit annorlunda!! På gott och ont... Att vi miste Erik var (och är) det värsta vi har varit med om, men det förde något gott med sig också. Jag har lärt mig mycket av livet, ser saker annorlunda, man har fått nya vänner och mycket mera.
Jag trodde aldrig att jag skulle säga att det förde något gott med sig men så här (nästan 1½år senare) kan jag säga det.
Jag tänker på Erik varje dag och kan sakna honom otroligt mycket! Det är en sorg svår att förklara!!

Jag kommer ihåg den första tiden efter att vi hade mist Erik. Jag ville (eller vågade inte) ens gå i affärerna. Det känndes som jag hade en lampa på mig som blinkade "Jag har mist mitt barn". Det kändes som att alla visste vad som hade hänt mig. Jag kunde vara arg på andra som gick med "gravidmage" eller barnvagn. Just då kändes det som att det inte fanns någon annan än oss som hade mist sitt barn.
Ibland skrattade man och då fick man dåligt samvete...hur kan man skratta när man har mist sitt barn?? MAN MÅSTE!! Sorgen finns där ändå...ALLTID!!
Jag tror att alla förstod det, men man får sådana konstiga funderingar i sin sorg.

Vi tog oss igenom denna första jobbiga tid och blev snabbt gravida igen. Då fick jag dåligt samvete igen. Ska alla tro att vi har glömt Erik nu och skaffar ett nytt barn??
Jag är helt säker på att ingen tänkte så förrutom jag...
..och så kom hon...vår älskade lilla Annie!!! ...men... jag kommer alltid att sakna vår Erik ändå.

Kram på er i sommarvärmen!!

2 kommentarer:

  1. Hej på er! Vilken värme, men det är helt underbart! Man kan inte göra annat än att njuta!

    På förmiddagen var vi iväg och plockade jordgubbar men sen har vi bara badat i poolen och solat. Jag och Andreas ska snart ta ett kvällsdop... om bara Alicia kunde somna någon gång...

    Ha det så gott å så ses vi snart! Kram!
    Johanna

    SvaraRadera
  2. Jag förstår precis hur det känns. Jag är där du var för ett år sedan. Nu är det tre månader sedan Astrid dog, jag saknar henne så mycket. det gör så ont. Kram

    SvaraRadera