Glad midsommar!!

Kram Agneta

Sommarens första besök vid havet

Dagen efter dopet kände jag mig helt urblåst. Det tog verkligen på krafterna! Vi bestämde oss för en picknick. Det behövdes verkligen plockas och diskas hemma, men det fick vänta...
På vägen fick vi se ett ställe där de sålde jordgubbar...underbart!! Då är det sommar på riktigt!!
Vi åkte ner till Ekstakusten och satte oss och åt. Såå mysigt!!




Alva var överlycklig och sprang runt på stranden och plockade stenar.





Jag och mina tjejer!!

Dop

Ja, i helgen döptes vår lilla Annie.
Prästen (John Andersson) som höll i Eriks begravning var tillfrågad och han ville jätte gärna hålla i Annies dop också. Jag träffade honom i torsdags för att planera dopet. Vi visste ungefär hur vi ville ha det så det gick snabbt att planera.
Helt plötsligt hade jag tagit på mig att göra programmet till dopet... ibland tänker man efteråt.... men det gick.... Tack Jenny för hjälpen!! =)



Vi hittade en dikt som vi tyckte passade så otroligt bra. Jag skulle läsa upp den i kyrkan. Jag hade inte trott att dopet av Annie skulle väcka massor av minnen men det gjorde det... det blev en otroligt tung dag... Jag grät redan utanför kyrkan och när jag skulle läsa dikten kändes det som att jag inte skulle få fram ett ord.
Med tårarna rinnande från kinderna läste jag och jag tror att de flesta grät med mig...



Ja, nu är hon döpt...Alva och Eriks lillasyster... vår lilla Annie Katarina Maria

Lite att skratta åt

Nr 1: Tony har satt upp "airbag" på väggen i garaget. Han tycker att jag har kört in i väggen alldeles för många gånger nu...*ler*



Nr 2: Tony har målat vår trappa en gång. Jag tänkte överraska honom med att måla omgång två. När Tony var på fotbollsmatch tänkte jag passa på. Fram med burken med färg och börja måla... hmm... när jag hade satt ner penseln och tagit ett penseldrag får jag se att det inte alls är samma färg som tidigare!!! Det var ganska stor färgskillnad också...hmm... ja, ja tänker jag...jag måste ju fortsätta. När jag har målat ett (av två) trappsteg tar färgen slut!! Nu har vi ett vitt steg och ett grått steg.....



Kram på er!!

Ibland dyker tårarna upp igen

Jag trode att mina tårar hade tagit slut, men ibland dyker de upp. Igår var vi och såg på studenterna som åkte i sina vagnar. Alva älskar att åka runt och titta på dem! Jag och Alva skulle ställa oss utanför bilen för att titta, men när traktorn med discodunk började närma sig så tyckte Alva att det blev lite för högt ljud och ville sätta sig i bilen. Jag blev stående själv utanför bilen och tittade på glada vinkande studenter. Helt plötsligt börjar tårarna rinna och jag börjar istället tänka på att jag aldrig kommer att få se Erik sluta skolan
Jag sätter mig gråtandes in i bilen och Alva blir alltid så fundersam när hon ser mig gråta. "Saknar du Erik" brukar hon säga.... JA, jätte mycket!!

Vi kallar oss för "Änglamammor"

Ja, jag hade nog aldrig hört talas om "änglamammor" tidigare, men sedan vi miste vår Erik så har det gått upp för mig att i hela Sverige finns det fullt av andra änglamammor.
Det är många som bloggar om just sin upplevelse av att vara änglamamma.
Jag började nog skriva för "att få skriva av mig lite", en sorts egen terapi tror jag.



Min första kontakt med en annan änglamamma glömmer jag aldrig. kort efter att vi hade mist vår Erik fick jag se en dödsannons i tidningen att ett annat par hade mist sin dotter dagen innan oss. I all vår sorg så funderade jag mycket på hur de hade det. En dag ringde kuratorn från lasarettet. Hon berättade att paret som hade mist sin dotter dagen innan oss gärna ville ha kontakt med oss. Kuratorn hade deras telefonnummer om vi ville kontakta dem. Åhh va det snurrade runt i mitt huvud ... vad säger man när man ringer upp?! Två familjer i sorg!!
Jag tog mod till mig och ringde upp men fick inget svar. På kvällen sökte jag på facebook och fick se att "Änglamamman" fanns där. Jag skrev ett meddelande till henne där och så började vår kontakt.
Vi har fortfarande kontakt med varandra och det känns jätte bra!! Jag tror att vi har haft stor hjälp av varandra (iallafall jag av henne). Att båda vara änglamammor och förstå varandra i saker som tidigare var självklart. Bamsekram på dig =)

Det var ett tag sen...

Ja, inläggen kommer mer sällan. Tiden bara rusar iväg.
Annie växer så det knakar.... går det i det här tempot så får hon använda mina kläder om ett år . Det har kommit en tand också... på fel ställe....hmmm. Svårt att förklara men den har kommit ut mellan tandraden och läppen. Pratade med sköterskan på bvc och hon sa att det bara var att vänta och se var den tar vägen. Känner mig inte så nervös över detta, den hittar nog rätt så småningom.
...och så var det Alva.... vi var på 4årskontroll och det visade sig att hon har sämre syn på vänster öga. Nu har vi fått remiss så att de ska kolla upp det lite närmare.

Älskar att fota Alva och Annie, men jag kan samtidigt vara ledsen för att jag aldrig kommer att få ett samlat kort på mina tre barn.



Åhh... vad jag kan sakna vår Erik

kram på er!!